Analys · AI-Sverige · Kartan
Vi lade 6 066 svenska AI-artiklar från årets första åtta månader på en karta. Bara var tionde nämner en plats i Sverige — och drygt två av tre av dem säger Stockholm. Resten av landet finns, men det är oftast SVT:s lokalredaktioner och fackpressen som berättar om det. Här är din region, vem som skriver om den — och varför bilden, som vi ska se, är både bättre och sämre än den låter.
Här är en siffra att ta med till fikarummet: av de 6 066 artiklar om artificiell intelligens som de 44 svenska källor vi följer publicerade mellan nyår och den 7 september, nämner 593 en plats i Sverige. Det är tio procent. De övriga nio tiondelarna nämner ingen svensk ort — de handlar, att döma av rubrikerna, om San Francisco, Washington, Peking, Paris och London, eller om ingenstans alls, den platslösa AI:n som bara finns i molnet. Och av de 593 artiklar som faktiskt landar i Sverige nämner 69 procent Stockholm. Så ser AI-Sverige ut, sett genom nyhetsflödet. Kartan nedan är den bilden, ritad.
Huvudstadens 409 artiklar är inte i första hand stadens. Går man igenom ämnesetiketterna — de ämnesord varje artikel märks med i vårt flöde — toppar Lovable med 59 artiklar och Spotify med 42. Därefter kommer Ericsson, OpenAI:s Sverigeetablering och Stockholmsbörsen. Stockholm på AI-kartan är med andra ord riskkapital, värderingar och rekryteringar. Affärstidningarna dominerar: DI står för 93 av de 409 artiklarna och Breakit för 73. Mest läst i vårt eget flöde bland artiklarna med en svensk ort är också deras — Breakits "Lönefest på Lovable – så mycket tjänar de anställda". Det är inte fel — Lovable är Sveriges AI-nyhet 2026 — men det betyder att när rikspressen skriver "Sverige" i en AI-artikel, menar den oftast ett par postnummer vid Stureplan och Kista.
Den kommersiella rikspressen — DI, Breakit, Computer Sweden, Feber, SvD, DN, Ny Teknik, Realtid med flera — nämner Stockholm i 78 procent av de fall då den nämner någon svensk ort alls. Näst vanligast är Göteborg, med 49 artiklar — en åttondel av Stockholms. Artiklar som nämner en svensk ort men varken Stockholm, Linköping eller Göteborg är 117 på åtta månader. Det är drygt tre i veckan.
Mönstret skiljer sig markant mellan medietyper. Vi delade in källorna i fem grupper. För varje grupp räknade vi tre saker: hur stor andel av deras AI-artiklar som nämner en svensk ort, hur stor del av dessa träffar som är Stockholm och hur många olika orter de når.
| Medietyp | Andel av deras AI-artiklar som nämner svensk ort | Av dessa: andel som nämner Stockholm | Så skriver de |
|---|---|---|---|
| Kommersiell rikspress | 8 % | 78 % | Sverige = kapital, bolag och börs. Landet utanför storstäderna nås via pressmeddelanden (Borlänge) eller Wallenberg (Linköping). |
| SVT och Ekot | 24 % | 36 % | SVT nämner 13 olika orter i sina 59 AI-artiklar — Sundsvall, Luleå, Skellefteå, Gävle, Kalmar, Växjö, Eskilstuna, Visby. Det enda riksmediet vars AI-Sverige ser ut som Sverige. |
| Regionaltidningar (7) | 13 % | varierar | Publicerar AI-nyheter — mest färdigt material från nyhetsbyråer och andra redaktioner. Den egna regionen syns mest hos Sydsvenskan och Borås Tidning (13 respektive 10 artiklar); hos övriga rör det sig om noll till fem (se nedan). |
| Poddar (4) | 44 % | 89 % | Den mest Stockholmstunga källgruppen av alla. Nämner ofta en svensk ort — men nästan alltid huvudstaden, ofta i samband med egna evenemang. |
| Fackpress (Universitetsläraren, Dagens Medicin, Dagens Samhälle, Läkartidningen) | 26 % | 9 % | Följer sina sektorer, och där hamnar de i Uppsala (AI-genererade sakkunnigutlåtanden), Halmstad (vård-AI), Gävleborg (journaler), Kalmar (socialtjänst). Oproportionerligt viktiga för kartan. |
Regionaltidningarna förtjänar en egen tabell, för där finns både periodens tydligaste blinda fläck och dess främsta motexempel.
| Tidning | AI-artiklar totalt | Varav med svensk ort | Av dessa: om egen region |
|---|---|---|---|
| Sydsvenskan (Skåne) | 125 | 23 (18 %) | 13 (57 %) |
| Göteborgs-Posten | 90 | 5 (6 %) | 5 (100 %) |
| Borås Tidning | 60 | 13 (22 %) | 10 (77 %) |
| Kristianstadsbladet | 40 | 5 (13 %) | 3 (60 %) |
| Nerikes Allehanda (Örebro) | 41 | 1 (2 %) | 0 (0 %) |
| VLT (Västerås) | 29 | 2 (7 %) | 1 (50 %) |
| Hallandsposten | 9 | 1 (11 %) | 0 (0 %) |
Nerikes Allehanda publicerade 41 artiklar om AI mellan januari och september. En nämnde en svensk ort: Stockholm. Ingen nämnde Örebro i rubrik eller ingress — i en stad där Örebro universitets centrum AASS enligt lärosätet självt bedriver "internationellt erkänd forskning inom artificiell intelligens och autonoma sensorsystem". Hallandsposten skrev nio; den enda med en plats handlade om en AI-profil som lämnade Halland. I andra änden: Borås Tidning nämner en svensk ort i var femte AI-artikel. Tre av fyra gånger är orten Borås. Det handlar om mäklare som stajlar bostäder med AI och om varningen från inspektionen, om AI mot tjuvar i Lockryd och om en insändare om skolor utan AI-regler. Det är inte tekniknyheter. Det är lokaljournalistik om hur AI landar i en medelstor svensk stad, och den saknas nästan överallt annars.
Det goda först. SVT:s lokalredaktioner gör det jobb den kommersiella rikspressen inte gör. Av SVT:s AI-artiklar nämner 29 procent en svensk ort — motsvarande andel är 5–17 procent hos DI, Breakit, Computer Sweden och Feber. (I tabellen ovan står 24 procent, eftersom SVT där redovisas tillsammans med Ekot.) Och orterna är Sundsvall, Luleå, Skellefteå, Eskilstuna, Kalmar, Växjö och Visby snarare än Stureplan. Fackpressen tar sig dit AI faktiskt införs — sjukhus i Gävleborg, socialtjänst i Kalmar, sakkunnigutlåtanden i Uppsala. Att Linköping ändå håller sig i topp tre utan sina egna flöden säger något: forskningen där bevakas av andra, inte bara av lärosätet självt.
Så till det dåliga. När den kommersiella rikspressen skriver AI-Sverige menar den i fyra fall av fem Stockholm, och när den lämnar Stockholm är det för att någon skickat ett pressmeddelande om miljarder: Mistrals datahall i Borlänge gick i sex av våra källor samma dag, den 11 februari, och sedan nästan aldrig igen. Regionaltidningarna i vårt urval, som borde vara motvikten, publicerar i stället nationella och internationella AI-nyheter. Vi har tidigare noterat att en och samma TT-text om en AI-styrd drönarattack gick identisk i åtta tidningar. Men AI i den egna kommunen, skolan eller regionen bevakar de sällan. Det är en blind fläck exakt där medborgare möter AI först: i gymnasiets provregler, socialtjänstens transkribering, regionens journalsystem, kommunens pilotprojekt. Göteborgs kommun körde 15 AI-pilotprojekt i våras; det stod i Dagens Samhälle, men finns inte bland GP:s AI-artiklar i vårt material.
Den hårdaste kritiken riktar vi mot oss själva. Av kartans 31 orter har bara nio en lokaltidning bland våra källor: Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Göteborg, Borås, Örebro, Västerås och Halmstad. För de övriga 22 finns ingen lokal röst alls i materialet — inte i Luleå, inte i Sundsvall, inte i Gävle, inte i Kalmar, inte på Gotland. Stockholm hör formellt till dem, men har fem rikstidningar som i praktiken fungerar som huvudstadens lokalpress. De återstående 21 orterna delar på 103 artiklar. När vi skriver att AI är osynligt i Norrland eller Småland mäter vi alltså i hög grad frånvaron av våra egna källor. Den blinda fläcken är inte en fotnot till resultatet — på stora delar av kartan är den resultatet.
Vår tolkning är att Sverige på AI-kartan består av tre länder som sällan möts i samma text: kapitalets Sverige (Stockholm, bevakat av DI och Breakit), forskningens Sverige (Linköping, Lund, Göteborg, Uppsala, bevakat av lärosätena själva och fackpressen) och infrastrukturens Sverige (Borlänge, Skellefteå, Luleå, Timrå, bevakat från Stockholm när miljarderna tillkännages). Det fjärde landet — vardagens Sverige, där AI möter elever, patienter, mäklare och kyrkogårdsförvaltningar — finns bara där SVT:s lokalredaktioner och Borås Tidning råkar titta.
Så här ser det ut, region för region. Den stora siffran är antalet artiklar som nämner någon ort i regionen. Efter den står de källor som skrivit flest av dem.
Två bolag och en börs. Ämnesetiketterna Lovable (59) och Spotify (42) toppar huvudstadens artiklar; därefter Ericsson. Mest läst i vårt eget flöde är Breakits "Lönefest på Lovable". Det som knappt syns: Stockholm som kommun — DN:s "Stockholm ska jaga p-syndare med hjälp av AI" är en av få.
Volvo, Gemini — och Borås som gör jobbet. GP:s fem artiklar som nämner en svensk ort handlar alla om Göteborg ("Ska 'rädda' Göteborg – med AI-labb backat av Nvidia"). Men regionens mest lokala AI-bevakning står Borås Tidning för: AI-stajlade bostäder som inspektionen varnar för, AI mot tjuvarna i Lockryd — och en insändare om skolor utan AI-regler. Tyst: Skövde (0) och Trollhättan (0) — trots Högskolan i Skövdes AI-utbildningar och Högskolan Väst.
Forskningen syns — men mest när kapitalet gör det. Linköpings 28 artiklar är vad andra skrivit; lärosätets och WASP:s egna flöden är borträknade. Rikspressen dyker upp när Wallenberg gör det: "Wallenbergs svar på AI-kapplöpningen byggs i Linköping" (Realtid). Norrköping bidrar med årets bästa rubrik: "Larmet från sjukhuset – AI förstår inte skånska".
Bröstcancerstudien som alla skrev om — och skolorna som bara lokalpressen såg. Lunds AI-stödda screening gick i Sydsvenskan, forskning.se, Läkartidningen och News55. Men AI-skapade nakenbilder på Malmöskolor och Kristianstads gymnasier utan hemläxa fanns bara hos Sydsvenskan respektive Kristianstadsbladet. Helsingborg: 0.
SVT ritar kartan här. Sundsvall startade Sveriges första lokala AI-kommission och testade ett AI-verktyg mot gängrekrytering; Luleås LTU-forskare räknade på AI:s elpåverkan; Skellefteå fick postroboten Hugo. Umeå — partneruniversitet i WASP — fick en artikel på åtta månader, och den var Sydsvenskans. Östersund och Kiruna: 0.
Datahallen som satte Borlänge på kartan, journalerna som satte Gävleborg i blåsväder. Mistrals 13-miljardersbygge i Borlänge gick i sex av våra källor samma dag i februari; "han utmanar Google från Falun" följde i maj. Region Gävleborg blev först med AI-journaler "trots avrådan" — och fick sedan transkriberingen granskad.
Fusk i sakkunnigutlåtanden och ett fungerande virus. Universitetsläraren avslöjade AI-genererade sakkunnigutlåtanden — två gånger. DI: juriststudenter oroas. Breakit: Uppsalaforskare bakom AI-skapade virus mot bakterier. Uppsala blev nytt partneruniversitet i WASP i februari.
Nasa, 19, från Eskilstuna vill till Silicon Valley — SVT:s bästa regionala AI-porträtt. VLT:s "Västerås stad och AI-utvecklingens törst" är tidningens enda lokala AI-text. Och Örebro: noll artiklar — trots att Örebro universitets AASS enligt lärosätet självt bedriver "internationellt erkänd forskning inom artificiell intelligens och autonoma sensorsystem", och trots att Nerikes Allehanda publicerade 41 AI-artiklar under perioden.
Kalmar slott frågade om AI kan göra oss lyckliga; IMY gav klartecken för AI-transkribering i socialtjänsten (Kalmar); Ikea i Älmhult gick emot strömmen. Linnéuniversitetet: ingen egen träff.
Svensk vård-AI-forskning bor i Halmstad — enligt fackpressen. Högskolan i Halmstads forskare granskade det tröga införandet av AI i vården. Hallandsposten skrev nio AI-artiklar; den enda med en plats handlade om att AI-profilen lämnade Halland — för Göteborg.
Noll artiklar. Blekinge tekniska högskola i Karlskrona har ett femårigt civilingenjörsprogram i AI och maskininlärning, och dessutom ett masterprogram i ämnet. I de 44 källor vi följer nämns varken högskolan eller staden en enda gång på åtta månader.
Kyrkogården digitaliseras. SVT:s "Digitaliseringen tar sig in på kyrkogården – så kan AI användas" är öns AI-nyhet 2026. Tre träffar totalt, varav en är ett poddavsnitt som nämner Gotland i förbifarten.
En debattartikel om nationell AI-strategi för skolan, där Karlstad nämns som exempel. Det är allt.
Fyra reservationer. För det första är kartan en bild av våra 44 källor, inte av svensk journalistik. Vi följer sju regionaltidningar — inte Dalarnas Tidningar, Norran, NSD, UNT, Barometern eller Smålandsposten. Att Borlänge saknar lokal bevakning i vår bild kan alltså betyda att vi saknar Borlänges lokaltidning, inte att Borlänge saknar AI-bevakning. Tystnaden i Örebro är däremot uppmätt hos den tidning vi faktiskt följer. Lärosätenas egna nyhetsflöden är borträknade i hela analysen — Linköpings universitets, KTH:s och WASP:s. De mäter vad ett lärosäte publicerar om sig självt, inte vad medier bevakar, och de gav Linköping halva dess synlighet. Kartan visar därför bevakning, inte kommunikation. För det andra är ortslistan ändlig: en ort som inte står på den kan inte få träffar. Bolagen räknas dessutom till sitt huvudsäte — Ikeas AI-nyheter hamnar i Älmhult fastän de handlar om hela världen. För det tredje blåser poddarna upp Stockholm något — de med Stockholmsbaserade värdar nämner staden när de berättar om sina egna evenemang. För det fjärde, och viktigast: tio procent med svensk plats är inte nödvändigtvis fel. AI är en global nyhet, och en svensk läsare behöver veta vad OpenAI gör. Kartan säger inte att andelen borde vara femtio procent. Den säger att de tio procenten är ojämnt fördelade, och att ojämnheten följer mediernas geografi mer än AI:ns.
Det hänger ihop så här. AI-Sverige finns — i Linköpings labb, Borlänges datahall, Sundsvalls AI-kommission, Gävleborgs journalsystem, Halmstads vårdforskning, Örebros sensorforskning, Boråsskolornas regellöshet. Men det syns bara där någon har till uppgift att titta lokalt: en SVT-redaktion, en fackpressreporter, en kommunikatör på ett universitet, en lokaltidning som tagit sig an ämnet. Där ingen har den uppgiften blir AI en nyhet från någon annanstans, även när den händer runt hörnet.
För regionaltidningarna är slutsatsen obekväm men enkel: en reporter som frågar kommunen, gymnasiet och regionen vad de gör med AI producerar mer unikt material än tio vidarepublicerade texter om Nvidia. Borås Tidning visar att det går på en medelstor redaktion. För lärosätena säger vårt material ingenting om hur väl de berättar om sin AI-forskning — vi har räknat bort deras egna kanaler just för att mäta vad andra skriver. Att Örebro, Skövde, BTH, Umeå och Mittuniversitetet saknas på kartan betyder att ingen av våra 44 källor skrivit om dem, inte att de varit tysta. För läsaren i Karlskrona, Östersund eller Helsingborg är slutsatsen att frånvaron på kartan är värd en fråga till den egna tidningen. Och för oss är den att kartan lika mycket mäter var vi själva lyssnar: vilka regionala källor vi följer avgör vilka tysta zoner vi kan se.
Sverige på AI-kartan är alltså Stockholm, en handfull universitetsstäder och en datahall i Borlänge — inte för att resten av landet står stilla, utan för att nästan ingen har till uppgift att berätta om det. Det är en bättre nyhet än den låter. Det som saknas är inte AI. Det är blicken.