← Live-flödet · senaste AI-nyheterna
AINYHETER · analys · v44 / 2026 Måndag 26 oktober 2026

Veckan sammanfattad varje måndag.

Adressen används bara till veckobrevet, delas inte med någon, och du kan avsluta när som helst via länken i varje brev. Så hanterar vi uppgifterna

Analys · Forskning · Medier

Svensk AI-forskning får sällan huvudrollen i nyhetsbevakningen

I 1 235 publiceringar om AI från svenska redaktioner under en månad, artiklar och poddavsnitt, nämns svenska lärosäten i rubrik eller ingress bara sexton gånger. I elva av dessa framträder forskaren som expert eller debattör, snarare än som avsändare av egen forskning. Vi har undersökt mönstret i tio månaders AI-bevakning.

Automatiskt sammanställd ainyheter.0x21.se 6 min läsning 53 källor

I korthet

Den 15 oktober rapporterade Teknikveckan att OpenAI presenterat lösningar på 372 matematiska problem som tidigare saknat dokumenterade lösningar. Lösningarna hade ännu inte granskats färdigt av matematiker. Tidningen lät en svensk forskare förklara vad det kunde betyda: Svante Linusson, professor vid KTH, trodde att det kunde förändra matematikernas arbete i grunden.

Samma vecka svarade Björn Regnell, professor i programvarusystem vid Lunds universitet, på läsarfrågor i Sydsvenskan under rubriken "Kommer AI att döda oss?". Elva dagar tidigare förklarade Magnus Boman, professor i AI inom hälsa vid Karolinska institutet, i Dagens Nyheter varför AI så sällan når patienterna.

Tre svenska professorer fick komma till tals i AI-bevakningen inom loppet av elva dagar. Ingen av artiklarna handlade om deras egna forskningsresultat.

Det är i sig inget konstigt. Att förklara är en del av uppdraget, och en professor som reder ut vad ett amerikanskt genombrott innebär gör läsaren en tjänst. Men när vi mätte hela månaden visade sig mönstret vara regel snarare än undantag.

Fynd eller kommentar

En bordsmikrofon i skarpt fokus på ett träbord, och bakom den en uppslagen bok och en bunt papper i oskärpa.
I elva av månadens sexton publiceringar framträder forskaren som expert eller debattör. Fem handlar om egen forskning eller egna forskningsprojekt. AI-genererad bild

Den intressanta frågan är inte bara hur ofta lärosätena nämns, utan vilken roll forskarna får.

Av månadens sexton publiceringar handlar fem om egen forskning eller egna forskningsprojekt. Forskare vid Chalmers utvecklar en digital tvilling av en kvantprocessor, alltså en datormodell som efterliknar den verkliga processorn, rapporterat av Elektroniktidningen. Mälardalens universitet visar att arbetsmiljöarbetet riskerar att bli en blind fläck när finansbranschen inför AI, rapporterat av IT-Kanalen. Uppsala universitet medverkar i tre av dem: löneeffekterna för nyutexaminerade tillsammans med Tillväxtanalys, i Ekot; arbetsengagemanget vid automatisering, i Automation; och ett projekt om att fånga expertkunskap med AI och XR, samlingsnamnet för virtuell och förstärkt verklighet, i Ny Teknik. Två av de fem, kvantprojektet och XR-projektet, är projekt som presenteras snarare än färdiga resultat.

I de övriga elva publiceringarna medverkar forskaren som expert eller debattör. Olle Häggström vid Chalmers om Anthropics vd. Emre Süren vid KTH om Nvidias nya plattform. Pontus Johnson vid KTH om beroendet av amerikansk AI. Fredrik Heintz vid Linköpings universitet i en debattartikel för ett nationellt AI-säkerhetsinstitut. Louise Bringselius, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, om algoritmer i offentligt beslutsfattande.

Forskarna framträder oftare som kommentatorer än som avsändare av egna resultat.

Indelningen bygger på en kvalitativ bedömning av ingresserna. Vissa artiklar ligger nära gränsen mellan kategorierna: ett forskningsprojekt som presenteras av forskaren själv kan läsas åt båda hållen. Alla elva reagerar inte heller på en bestämd händelse: Regnell svarar på läsarfrågor och Heintz lägger ett eget förslag. Det gemensamma är att de talar som experter, inte om egna resultat. Fördelningen pekar mot en övervikt för expertkommentarer, men resultatet påverkas av hur gränsfallen klassificeras: två omklassificeringar ger nio mot sju.

1,5 procent

Hur ofta nämns svenska lärosäten? Vi har gått igenom rubriker och ingresser i de artiklar om AI som samlats in från svenska redaktioner under 2026. Under den senaste månaden, 16 september till 16 oktober, publicerades 1 235 artiklar och poddavsnitt från 53 redaktionella källor. Sexton av dem nämner ett svenskt lärosäte eller forskningsinstitut: fjorton artiklar och två poddavsnitt.

Det är 1,3 procent. Under den undersökta delen av året, totalt 7 576 publiceringar, är andelen 1,5 procent. Månaden är alltså inte ett bottenläge utan ett normalläge. Spannet mellan månaderna går från 1,0 procent i mars till 2,1 procent i juni.

Vår tolkning

Mätningen läser rubrik och ingress, inte brödtext. En forskare som namnges långt ner i en artikel syns inte hos oss. Siffrorna underskattar därför hur ofta svenska lärosäten förekommer i artiklarna som helhet, och de visar vad redaktionerna valt att lyfta fram, inte allt som skrivits.

Tre filter gör talen jämförbara. Lärosätenas egna flöden och organisationers egna poddar räknas inte, eftersom ett utskick inte är ett genomslag. Samma text i tre tidningar räknas en gång, eftersom syndikering inte är tre nyheter. Och bara svenska lärosäten och forskningsinstitut ingår.

Utan de filtren blev juni 27 artiklar i stället för sexton, varav åtta var en branschorganisations egen podd.

En femtedel till KTH

Under året är de 112 publiceringarna ojämnt fördelade mellan lärosätena. En publicering som nämner två lärosäten, vilket gäller en handfull, räknas en gång i andelen och förs i fördelningen till det lärosäte som nämns först. KTH har 23, Chalmers 13, Lunds universitet 9, Handelshögskolan 9, Umeå universitet 8, Linköpings universitet 7, Uppsala universitet 6 och Göteborgs universitet 6. Längre ned blir det glest: Örebro universitet, Högskolan i Halmstad och Stockholms universitet har tre vardera, och Jönköping, Södertörn, Malmö, Borås och Mälardalen har en enda artikel var på tio månader. De återstående 17 omnämnandena går till forskningsinstitut och lärosäten utanför uppräkningen, främst FOI, Karolinska institutet, RISE och Luleå tekniska universitet.

KTH ensamt står alltså för en femtedel av alla omnämnanden, och KTH och Chalmers tillsammans för nästan en tredjedel. Det är två tekniskt inriktade lärosäten i en bevakning som till stor del handlar om arbetsmarknad, upphovsrätt, offentlig sektor och företagande.

Facktidningarna refererar forskningen och projekten

Tio av 53 redaktioner nämnde ett svenskt lärosäte under månaden. De övriga 43 gjorde det inte en enda gång.

Redaktionerna är olika stora, så måttet väger en liten redaktion lika tungt som en stor. Dagens Industri publicerade 213 AI-artiklar under månaden, Computer Sweden och Feber 118 var, Breakit 107 och Svenska Dagbladet 70. Av de fem största var det bara Dagens Industri som nämnde ett svenskt lärosäte.

Mer intressant är vilka tio. Dagens Industri hade tre artiklar, Dagens Nyheter två, Sydsvenskan två. Men fyra av de fem artiklar som presenterade egen forskning eller forskningsprojekt kom från fackpressen: Elektroniktidningen, IT-Kanalen, Automation och Ny Teknik. Den femte kom från Ekot. I det begränsade materialet var det alltså framför allt fackpressen som lyfte fram egna forskningsresultat och projekt. Det är fem artiklar – för få för en generell slutsats, men mönstret är värt att följa över fler månader.

En möjlig förklaring, som vi inte har prövat, är arbetsinsatsen. Att rapportera om ett forskningsresultat kan kräva att journalisten läser studien, förstår metoden och bedömer hur mycket den håller för. En expertkommentar kan däremot ibland hämtas in genom en kort intervju. Fackjournalister som följer samma teknikområde under lång tid kan ha bättre förutsättningar att bedöma nya forskningsresultat.

Vad som talar emot

Mätmetoden kan gynna fackpressen. Facktidningar skriver ofta avsändaren i rubriken, medan en dagstidning kan namnge lärosätet först i brödtexten, där vi inte läser. I så fall är skillnaden mellan fackpress och dagspress mindre än den ser ut.

39 artiklar nämner forskning utan avsändare. Det är mer än dubbelt så många som de sexton vi klassificerat, och de går inte att fördela mellan svensk och utländsk forskning med vår metod. Forskningsresultat kan därför förekomma betydligt oftare än mätningen visar, och det kan vara forskningen som står i centrum utan att lärosätet namnges.

Rollerna är bara bedömda för en månad. Andelen omnämnanden har legat på en låg nivå under tio månader, men indelningen i fynd och kommentar har vi bara gjort för den senaste.

Vi saknar en jämförelse med utländska lärosäten. Om MIT och Stanford också mest syns som kommentatorer i samma material är mönstret en egenskap hos AI-nyheterna, inte hos svensk forskning.

Bevakningen handlar inte bara om forskning. AI-nyheter domineras av produktsläpp, bolagsaffärer och politik. Att forskning nämns i 1,5 procent säger lika mycket om vad AI-nyheter är som om hur forskningen syns.

Toppmånaden drevs inte av forskning. Juni nådde 2,1 procent, men det som lyfte siffran var en konflikt: närmare hundra forskare protesterade mot ett AI-beslut vid Linköpings universitet, och Telia inledde ett samarbete med KTH. Lärosätet syns, men inte forskningen.

Vad det kan betyda

Två frågor, inte en. Hur mycket syns forskning som bedrivs i Sverige, och hur ofta används forskare vid svenska lärosäten som experter? Vår mätning visar framför allt hur svenska lärosäten lyfts fram i AI-bevakningens rubriker och ingresser. För den senaste månaden har vi dessutom undersökt om forskarna presenteras som experter eller som avsändare av egen forskning. En svensk forskare vid ett utländskt universitet eller ett företag, eller som namnges utan lärosäte, syns inte hos oss.

Omnämnanden och forskningsgenomslag är inte samma sak. Ett lärosäte kan ha många omnämnanden utan att ett enda resultat förmedlats. KTH nämns oftast, men flera av omnämnandena är kommentarer och samarbetsavtal.

För forskare som vill nå ut med egna resultat pekar månadens material mot fackpressen. Där återfinns de artiklar som tydligast presenterar svensk forskning, även om underlaget är för litet för säkra slutsatser.

Frågan är också värd att ställa till redaktionerna. 43 av 53 redaktioner nämnde inget svenskt lärosäte under den undersökta månaden, i ett ämne där Sverige har betydande forskning och en pågående politisk debatt om landets digitala självständighet.

Svensk AI-forskning är alltså inte frånvarande i vårt material. Men i rubriker och ingresser får den sällan huvudrollen. Forskaren syns oftare som expert på andras resultat än som avsändare av egna.

Veckan sammanfattad varje måndag. Avsluta när du vill.

Adressen används bara till veckobrevet, delas inte med någon, och du kan avsluta när som helst via länken i varje brev. Så hanterar vi uppgifterna

Källor

De publiceringar som nämns som exempel i texten, inte alla sexton under månaden eller alla 112 under året, samt mätningens underlag.

Artiklarna i exemplen

Så gjorde vi