Analys · Fönster mot AI-Norden
På tre dagar i slutet av oktober svängde flera norska stortingspartier mot datacentren, Socialdemokraterna i en dansk kommun drog tillbaka stödet för ett bygge på upp till 240 megawatt och en finsk domstol stoppade tills vidare delar av planen för Googles datacenter i Kajana. Vi sökte händelserna i 21 433 svenska rubriker och ingresser från samma vecka. Bara Googles träd tog sig över gränsen.
Onsdagen den 28 oktober krävde Fellesforbundet, Norges största LO-förbund inom privat sektor, att regeringen stoppar alla nya datacenter. Samma dag meddelade Senterpartiet att partiet vill ha ett tillfälligt stopp fram till sommaren, tre veckor efter att ha röstat emot ett förslag om fullt stopp. Samma onsdag drog Socialdemokraterna i danska Holbæk tillbaka stödet för ett datacenter på upp till 240 megawatt. På torsdagen inledde finsk polis en förundersökning mot Googles dotterbolag, och på fredagen förbjöd en förvaltningsdomstol Kajana stad att tills vidare verkställa den del av en plan där Google tänkt bygga åtta datacenter.
Tre dagar, tre länder, samma fråga: vem bestämmer var datacentren får byggas, och vem får elen.
Ingen av nyheterna nedan är vår. Det nya är jämförelsen: vi har läst veckans AI-bevakning i grannländerna och sökt varje händelse mot 21 433 svenska poster från 126 källor, publicerade 26 oktober till 1 november, samt föregående veckas 23 821. Sökningen läser rubrik och ingress, inte brödtext. Vi kan därför säga att ingen svensk rubrik eller ingress nämner händelsen, inte att ingen svensk journalist berört den. Att alla tre handlar om datacenter är veckans val, inte vårt, och frågan är densamma som i vår analys Vem ska få Sveriges el? från den 15 oktober.
Enligt Fellesforbundet planerar 32 nya datacenter att ansluta sig till elnätet inom ett år, med en förbrukning på 10,7 terawattimmar om året, alltså 10,7 miljarder kilowattimmar, vilket förbundet anger till omkring 60 procent av Norges elöverskott ett normalår. Förbundet vill att Norge gör som Danmark och låter samhällsnytta avgöra vem som får plats i elnätet. "Vi har behov for å ta kontroll over utviklingen", sade förbundsledaren Christian Justnes till Klassekampen – "vi har behov av att ta kontroll över utvecklingen".
Senterpartiet anslöt sig samma dag till kravet på tillfälligt stopp tillsammans med SV, MDG, Rødt och KrF, och vill höja den norska elavgiften för datacenter från 7 till över 30 öre per kilowattimme. "Vi frykter at etablering av datasentre kan komme helt ut av kontroll dersom vi ikke tar grep", sade energipolitiska talespersonen Maren Grøthe till E24 – "vi fruktar att etableringen kan komma helt ur kontroll om vi inte agerar". Dagen därpå ställde sig Trond Giske och AUF bakom kravet, och på fredagen sammanfattade Bergens Tidende läget i en rubrik: alla partier vill stoppa datacentren, medan regeringen tvekar. Fremskrittspartiet vill ha en prioritering av vem som får el, Høyre hårdare regler.
"Vi skal ikke bare handle raskt, men også riktig", svarade digitaliseringsminister Torgeir Micaelsen – "vi ska inte bara handla snabbt utan också rätt". Två underlag samma vecka tillförde siffror. NVE skrev den 29 oktober att elöverskottet på omkring 15 terawattimmar kan vara borta 2035 om förbrukningen växer kraftigt och lite ny vindkraft byggs, med priser 35 till 55 procent över tidigare prognos i ett av scenarierna. Ungefär hälften av den plats i elnätet som reserverats har gått till datacenter. Och en analys från Menon Economics visar enligt NTB att 94 procent av datacentrens värdeskapande i Norge förra året kan knytas till utländska ägare.
Ingenting är beslutat. Stortinget har inte röstat, och regeringen har inte lagt något förslag. Men riktningen i norsk politik tycks ha vänt på tre dagar.
I Holbæk ville entreprenörsföretaget EMCH bygga ett datacenter på upp till 240 megawatt, fullt utbyggt 2034. Ett medborgarförslag med över 900 underskrifter hävdade att det skulle sexdubbla kommunens elförbrukning. Den 28 oktober, timmar före fullmäktiges möte, meddelade Eva Anker Lund, socialdemokratisk ordförande i plan- och näringsutskottet, att partiet med 18 av 31 mandat inte längre stöder projektet. "Vi vil ikke tromle den her beslutning ned over borgerne", sade hon till DR – "vi vill inte köra över medborgarna med det här beslutet". Byggherren svarar att beslutet vilar på felaktiga uppgifter och att arbetet fortsätter. Slutligt beslut fattas den 18 november.
DR beskriver Holbæk som ännu en kommun i raden, efter Køge, Odsherred, Varde och Hørsholm. Socialdemokraterna där vill att frågan avgörs nationellt av näringsminister Martin Lidegaard, som väntas lägga en datacenterstrategi före årsskiftet, och två dagar tidigare hade Enhedslisten lagt ett förslag i Folketinget om tillfälligt stopp för nya tillstånd. Det är den danska modellen, där samhällsnytta vägs in när plats i elnätet fördelas, som Fellesforbundet i Norge pekar på.
När polisen i Uleåborg den 29 oktober inledde en förundersökning om miljöförstöring mot Googles dotterbolag Tuike Finland rapporterade SVT, Dagens Nyheter, Omni, Ny Teknik, Computer Sweden och Feber inom tre dygn. Google har enligt Yle avverkat drygt 530 hektar i Muhos och Kajana innan miljökonsekvensbedömningarna var klara. Tre andra finska nyheter samma vecka tog sig inte över gränsen.
Domstolen. Den 30 oktober stoppade förvaltningsdomstolen i Norra Finland tills vidare verkställigheten av Kajanas markplan norr om järnvägen, där Google planerat åtta datacenter. Bakom överklagandet står gruvbolaget Otanmäki Mine, som vill ha samma mark. Flygekorrarna. Naturskyddsdistriktet i Södra Karelen förbereder enligt Svenska Yle en polisanmälan mot Villmanstrand stad, som avverkade skog för bolaget Polarnodes datacenter och enligt distriktet lämnade ett par meter breda remsor kvar av flygekorrarnas förbindelseleder där 40 till 50 meter behövs. Enkäten. Av 46 svarande fullmäktigeledamöter i nio österbottniska kommuner med datacenterplaner vet två av tre inte vem som ska använda anläggningen, och 89 procent säger att de inte skulle godkänna en industri som inte berättar vad den tillverkar. Svarsfrekvensen är 18 procent, så enkäten säger mer om vilka frågor som ställs än hur vanliga svaren är.
Ingen svensk rubrik eller ingress nämner Fellesforbundet, NVE, Senterpartiet, Holbæk, Enhedslisten, Otanmäki, Villmanstrand eller österbottniska datacenter under veckan.
Ekot rapporterade den 26 oktober att Svenska kraftnät inte kan ställa krav på att nya datacenter bidrar med ny elproduktion. Frågan utreds, med svar väntat nästa sommar. I Skellefteå startade en namninsamling mot ett planerat datacenter, i Söderåkra lämnades en ansökan in och i Töva sade kommunen ja till en plan. Samma frågor som hos grannarna, men i Norge kräver partier stopp, i Danmark väntas en strategi och i Finland har domstol och polis gripit in. I Sverige tar kommunerna ställning var för sig medan utredningen pågår.
Inget är avgjort. Norges regering har inte lagt något förslag, Holbæk beslutar den 18 november, och den finska domstolen har bara skjutit upp verkställigheten. Svenska redaktioner uppmärksammade polisutredningen. Det är den politiska processen efteråt som, såvitt vår sökning visar, inte syns. Sökningen läser rubriker och ingresser. En svensk text som nämner Holbæk långt ned i brödtexten syns inte hos oss.
Kapital som stoppas i Norge kan söka sig någon annanstans, och Sverige har liknande elförsörjning och närhet till kontinenten. Elmarknaden är gemensam: NVE:s scenario är ett av flera, men ett norskt underskott 2035 kan slå mot svenska priser, främst i söder. Prioriteringsfrågan är redan ställd av grannarna. Fellesforbundet vill ha den danska modellen, Socialdemokraterna i Holbæk en nationell lösning, lokalpolitikerna i Österbotten besked om vem kunden är. Sverige saknar enligt vår genomgång från den 15 oktober en uttalad nationell prioritering mellan datacenter och annan elanvändning. Grannarna har börjat skriva var sin.
Ordnade per land. Där originalet ligger bakom betalvägg anges det. Översättningarna från norska, danska och finska är maskinella. Citaten i texten återges ordagrant på originalspråket med vår översättning efter.